Här snackar vi blekhet




Dagen-efter-bilder som inte verkar så deppiga trots omständigheterna?

tAkiDa 4ever in my (pil3)

Älskade fucking Takida.




Var på Takida/Europe konserten i Varberg i fredags. Killarna håller måttet då de har utökat den vackra takidaskaran från fem medlemar till sex när en keyboardist (som även spelar cello eller vadfan det var för något) har joinat bandet. Killen är fett cool men fick inte vara med så mycket, det var synd.

ANYWHO, när jag stod och fick autograferna så fick jag även kramar av hela bandet. JAG FICK KRAMA TAKIDA. För er som inte har fattat att Takida nästan har betytt en skillnad mellan liv och död för mig fattar inte hur stort det är. Men ni andra, den glädjen alltså. NOM NOM NOM. Signaturer, kramar, linne, väska och en konsert... bättre blir det fan knappt.

Hur europe var ska vi inte ens tala om... för jag och morsan satt utanför tältet och pimpla cola och åt popcorn under deras spelning. Sen åkte vi hem. =)


Återupptäckt asgrym svensk musik.



Ge upp.

Hon behöver lite tid. Behöver tänka lite.

Hon släpper gasen och börjar blinka vänster. Får såklart växla ner och bromsa då en lastbil kommer i 70 km/h på vägen hon ska korsa. Hon sätter ner foten och tar ett stadigt tag i styret och förbereder sig (utan att veta om det) för den obligatoriska fartviden som alltid uppstår när man möter ett fordon, i synnerhet lastbilar. När hon sedan på darriga ben lutar moppen snett mot grusparkeringen går det flera sekunder innan hon överhuvudtaget får kontakt med sig själv. Dags att ge upp. Vad tänker hon på? Hon vet inte men när hon väl kommit av moppen och lutat den mot stödet och med darriga händer börjar låsa mopeden känner hon hur hon vaggar fram och tillbaka i rörelsen. Hela kroppen. Precis i samma ögonblick som hon uppmärksammar det håller hon på att tappa balansen. Helvete. Dags att ge upp. Vad är det hon tänker på? Svälten vid afrikas horn? Bombattentatet i Norge? Nej. Hon tänker inte på det. Inte på något som kan byta ut mot "det". Hon tänker på en "han". En honom. Fast det vägrar hon erkänna. Det har hon vägrat så länge nu. På den bänken hon sedan sitter på bestämmer hon sig, i tystnad med gammal svensk kulturmusik i öronen, att hon aldrig mer ska tänka på honom.  Han är fin, underbar, vacker, mysig, snäll osv osv... Men hon vet. Hon fick inte honom då och får inte honom nu. Dags att ge upp. Hon har bestämt sig nu (som alla de andra nätterna när hon grät sig till sömns) att hon aldrig mer ska tänka på honom, att det fan är dags att gå vidare. Det bränner under ögonlocken när hon tänker så. Dags att ge upp. För hon vet att hur många gånger hon än säger så till sig själv kommer alltid den lilla sugande känslan finnas där. Varje gång hans profilbild dyker upp på facebook kommer den där inburade fjärilen i magen vakna till. Men nej, det får den inte. Icke! Släpp ut fjärilfan och låt den flyga fritt istället för att sabotera det hon så länge fasat för. Ett återfall. Dags att ge upp. Mobilen vibrerar i hennes hand. Det är ju han, den goda mitt i cirkeln av fasa. Om han bara visste. Skulle de skriva såhär till varandra då?

Hon har tänkt alldeles för mycket.

Frida Berglund.
28/7 2011.
Over and out.

Han vet inte vad han betyder för henne.

Han vet.

Hon uppmärksammar för första gången hur bekväm hennes moppe är. Efter över hundra mil på mopeden märker hon hur bekväm den är. Nej, fokus på vägen! Fokus på vägen sa jag! Foten värker och påminner henne om mopedolyckan för exakt en vecka sen. Hon vet varför hon tappade fokus, trots att hon nästan alltid kör med bara ena hjärnhalvan och nästan alltid tänker på annat vet hon varför hon tappade fokus. Hon tänkte ju på honom. Han... En bil dyker upp i kurvan och tvingar henne ur sina tankar för att fokusera på att väja, vägarna här ute på landet är ju så smala. Efter den svarta passaten med den stirriga föraren har passerat sjunker hon sakta med säkert ner i tankarna igen. Tankarna på honom. Den kille alltså. Han vet hur han ska göra för att varje fiber i henne ska börja hoppa som duracellkaniner på redbull. Fokus på vägen! Han vet hur han ska le för att hennes knän ska börja darra. Fokus sa jag! Han vet hur han ska krama henne för att hennes ögon ska tåras. Hon stannar moppen. Det här går fan inte. Hon lägger moppen i friläge och öppnar visiret, torkar med darrig hand ur tårarna i ögonen. Fan, hon var ju påväg till jobbet. Hon hinner inte. Inte nu. Inte igen.


27/7 2011
Frida Berglund

Over and out.

Takida 2011. <3

Takidas nya album alltså. Gah. Jag älskar er.


[Klicka på bilden för att lyssna på albumet på spotify. Annars kan ni ju youtubea.]

Dag 27 – En låt du skulle vilja kunna spela på instrument


Vet hon?

Undra hur många hon har förtrollat med sina ord?

Hon säger alltid att pojkar utan självförtroende och med ett taskigt förflutet dras till henne. Frågan är om det inte är tvärtom, att hon dras till dem pojkarna? Att hon älskar hur hon med sina ord kan få dem till att älska henne för att sedan själv älska uppskattning med att någon faktiskt tycker om henne. Trots att hon själv vet att det inte är i henne de är kära i, utan det är i hennes ord. Precis som hon själv föll för den där kille. Den där killen hon aldrig har haft en chans på, aldrig kommer få en chans på. Hur mycket grät hon inte över honom? Hon vet hur ont det gör att få reda på att personen med orden inte alls tycker som den skriver och ändå gör hon exakt samma sak mot de killarna. Varför? Vad vinner hon på det? Kanske ett glädjerus här och ett där men är det mer än så? Får hon bättre självförtroende av att folk blir kära i hennes sätt att bygga meningar? Jag vet att hon aldrig blir det första som killar raggar på, att hon ofta står i bakgrunden och gör tummen upp till sin bästis som utan problem får alla snygga killar för... hon är också fett snygg. Är det för att kompensera för alla de gångerna som hon skriver så till dem? När kommer hon förstå vad hon gör mot dem? När kommer hon kunna tänka på annat än sig själv. Jag hoppas att det är snart. För killarnas skull.

Over and out.
Frida Berglund 26/7 -11

Tävlar om Dregens autograf!

Maha! Jag är med och tävlar om något så coolt som självaste Dregens autograf!
Var med och tävla ni med för fasen: [Klick]

Love it.

Writing, writing, writing!

Jag är nog rätt alldaglig ändå.
Jag samlar på saker, typ böcker, jag älskar böcker. Det är pure happiness. Och coca-cola saker... massor, mängder.För vanligt folk samlar på saker va? Som frimärken och vykort från alla världens hörn? Eller?
Vanliga människor har en hobby, det har jag med. Träffa folk! Om det räknas som en hobby, how do I know? Jag gillar att skada mig, just känslan av att man kan må bättre än vad jag gör at the moment är grym. Jag tycker om ärr, oavsett var de sitter älskar jag ärr. Det visar att man har varit med om något.  Okej... jag kanske inte är så himla normal då jag i skrivande stund äter en halv gurka. Men det är gott. Visst?

Fast... vad är definitionen av normal? I den engelska ordboken står det: "conforming to the standard or the common type; usual; not abnormal; regular; natural. " Alltså den vanliga typen... hur man ska vara överlag?
Anywho... jag vet inte varför jag sitter och skriver detta överhuvudtaget men jag kände för att skriva så jag gjorde't.
Kommer nog skriva något som är hundratals gånger bättre någon dag som kommer... eller inte. För i morgon börjar jag jobba igen efter att ha varit sjukskriven ett par dagar. Nåväl, nu ska jag äta nudlar och läsa... samma sak som jag har redan har gjort hela dagen men ja. Pöss häi.

Här kommer ett låttips som jag fick från min käre vän Öhlén:


Butterflies is the word.

~Vardagsglädje? Jo det är tamigfan när du städar och hemmabion är fylld med KoRn's underbara toner så brutalt att skafferidörren i köket vibrerar. ~

Nåväl, the fantastic four har ockuperat mitt hem under den gångna helgen. Även Olle, Felix och Bagge har hälsat på. Svinkul, ärligt! Vi spelade "Med andra ord" i drygt fyra timmar. Det var svinkul! "Rund-rund, grön, hoppa hoppa, midsommar!"

Anywho, nu städar jag med andra ord huset efter dess brutala nerskräpning och lyssnar på något av det bästa jag vet: KoRn.

Let's butterfly on it!


Rubrik? Ouch?

En bild från i tisdags:
¨
Pontus awesommea keps! Check!

Min fot efter att jag klantade mig.... med stil:

Blue fot and big fot.

Mamma: "Meh! Du kan inte bara ta en bok, ta två till!"


Sammanfattning av början av denna veckan. Nu är det bara helgen kvar. Nu ska jag tvätta ur hårfärgen och städa lite lätt.... samt ringa farmor. Bye.


Bilder från i Lördags. Bandet "Wash n' Burn"

Jag skulle vart och jobbat nu. Men ödet banade en annan väg för mig i morse och atm är jag aningen handikappad. Jag kan närmare bestämt inte stå på mitt höger ben. Hursomhelst ger detta mig massor av tid till bloggen. Så här kommer bilderna som jag lovade sen i lördags. Pöss häi.














Bilden på gänget får avsluta den här bildbomben. För er som är lite fundersam på bandet [klicka här].


Jomenvisst!

Ett getingstick och ett blåmärke senare sitter jag här...
Jag var i varberg igår och inatt sov Suz över sen drog jag tillbaka till Varberg.
Därav den brutalt dåliga uppdateringen.
Min kompis från Falun var nämligen här nere och hälsade på! Superskoj!
Bilderna från helgen kommer nog komma upp så småningom när jag har tid och ork.
Slänger istället in en bild på hur jag såg ut idag...

...med farsans skjorta och allt!
Miew, leka med pappa webbcams effekter!

Facelook. Facebook. Facepalm. Faceplant.... osv.

yes.

Uppdaterar nog mer inatt eller i morgon.
Bagges band är bra.
Jag har bilder.
Hest.

yes.

Uppdaterar nog mer inatt eller i morgon.
Bagges band är bra.
Jag har bilder.
Hest.

Takida<3

Med tanke på att jag ska på Takida/Europe-konserten i Varberg inom kort så tänkte jag att jag kanske skulle ta och kolla till Takida lite. [Takida som förövrigt har varit en förbannat stor tröst för mig under de gångna åren. Tack.]
Så när jag klickade runt lite på youtube hittade jag två nya singlar som kommer på det kommande albumet "The Burning Heart" som kommer ut snart. Till dessa låtarna har Chris Rehn (vet inte om ni har hört talas om honom...) regisserat två underbara musikvideos. Denna är helt klart min favorit:


Lyssna och lär er vad fan musik är.

Detta bandet har jag dock redan sett live men jag anser mig nästan skyldig att se de en gång till eftersom de är så sjukt bra musiker.

Dag 26 – En låt du kan spela på instrument

Jomen visst.




Så omusikalisk som jag är så kräver jag att ha notpappret framför mig. Pöss häi.

Paniken som uppstår när din ring är borta.

Fest igår. Träffade mängder med roligt folk! Dock slog sömnen till tidigare än förväntat så vid fyra i morse somnade vi. Begav oss iväg vid tio idag. Sleten och go.

Anywho så kommer jag gå och lägga mig nu för att om några timmar närma mig källsjö för fest där. Oh... right, jag borde äta också. Levt på en hamburgare och sprit i ett och ett halvt dygn nu.

Langar den andra bilden jag tog när jag körde moppe häromveckan:

Älskade moped som under de tre veckorna som jag har ägt den redan har fytt byta baklampa, kullager, spänt kedjan och tejpat fast blinkersen. Älskade moped. <3

Mina älskade byxor!



Jag har saknat de här byxorna. Ikväll är det fest. Vi hörs!

Coontails? Ohyes.


[Bilden ger inte håret någon rättvisa]

AHA! Coontails/tigerstripes! Nice!

Whut?



Whatafuuuck? Dreadlocks? Vad håller hon på med? O.o


Bara så ni vet.

Jag lider av Coulrophobia. Tänker verkligen inte lägga upp en bild på skiten. Jag börjar fan gråta när jag ser dem.

Great new day.




Jag stör mig NÅGOT BRUTALT på att hårfärgena jag vill köpa inte längre tillverkas. Duck that.
Nu ska vi exprimentera...

Blått gräs!

Gah. Efter en helg med konstant supande och sol är man rätt tagen.
Och då ser man såklart det här på juciepaketet:

Det är tamigfan juicepaketen som lär ut FEL grammatik till ungdomar nu för tiden!

Jaja, livet går vidare och mina söta pojkar och min älskade Suzrich står för denna bilden (som jag antar togs under bluegrass-festivalen men jag har ingen koll faktiskt):


Tredje festivalen i år, CHECK. Det bygger på!

Far och flyg ÅTHELVETE!




För er idioter som kan njuta av sommarlovet och inte är på väg mot jobbet i denna stund kan ju ta och glo på denna magnifika bild som jag med nöd och näppe tog igår på vägen hem från jobbet. Snygg va? JAG HAR EN TILL!

Kalaausbrau!



Enda kortet jag tog under våran utflykt till Göteborg. Precis innan ösregnet vällde över oss och röjde bort alla spår av deppighet!
Vi hade som sagt svinkul och nej, jag vågar fortfarande inte åka atmosfear... men någon dag ska jag fan ha gjort det. Tro mig!

Aja när vi ändå är i full gång lägger jag upp en bild på min käre lille kisemis: MIMMA <3

Ah. Det är en kylväska.


L8ero!

Nejmen vafan!


[En bild på de två roligaste pojkarna i världen.]

Ja.... jag har börjat inse att efter man fyllt den ödestigra siffran 16 så dör bloggandet sakta men säkert ut.
Jag vill bra gärna hålla igång det men spontana övernattningar och jobbtimmar ställer till det lite.
Tiden sipprar mellan mina fingrar och om några veckor börjar jag på gymnasiet med allt vad det innebär.

Hursomhelst hade vi oerhört roligt i Göteborg igår fast det gick lite käpprätt åthelvete när vi missade det sista tåget och fick åka pendel till Kungsbacka och sedan sitta och invänta mamma (som är så förbannat snäll).

Anywho så jobbar jag i morgon och till helgen blir det festival... dock varken Getaway eller Sonishpere men ja... you get it!

Ska dra!



Såhär ser man ut - dagen till ära när man ska dra iväg Suz mot ovetandes höjd. Har med andra ord lagt in bilderna på datan så de kommer upp i morgon efter jobbet eller så. :3

Pöss häii!

The truth makes everything else look like lies...

Oj... Fried-ass bildlösa blogg känns det som lite... Här händer det inte mycket ser jag.
Men idag cepade min rygg sådäringa nådigt mycket som bara den kan och jag plågades igenom hela förmiddagen innan jag till slut - runt halv fyra tiden - drog till Johanna för att planera Suz kidnappning som inträffar i morgon.
Sen blev det två olika tårtor hos Suz med tanke på att hon fyller år idag! Grattis världens bästa!

Denna svampen är till dig:


Suzrich <3.


Anywho nu funderar jag på att sätta igång en film och vräka i mig popcorn och fundera på vart man ska styra moppe på moppesemester. L8ero!

Duck you, Bagge, I'm gonna kvack your soul!

Åh. Det är otroligt va trogna läsare man har på en blogg som halvdör under tiden man själv njuter av friheten av att ha sommarlov och riktigt underbara vänner. Med andra ord bodde Suz, Sebbe och Theo i vanlig ordning hos mig och vi körde kolossalt mycket moped och åt popcorn. Mycket popcorn.

Det var även första gången någonsin som jag blev ens hotad av att bli i puttat i bassängen så jag slängde av mig skärpet, skorna och mobilen och hoppade efter Suz som nyligen blivit islängd. Jag drack även cider under vattnet... det var fränt!

Hursomhelst har jag bara tre bilder och en video att bjuda på men dock inte nu.
De kommer upp någon annan dag... VI HÖRS!

RSS 2.0