Det handlar inte om vad som gör dig till en morgonmänniska. Utan vem.

Det som gör mig till en morgonmänniska är när jag ligger i din famn och smeker din rygg. Det är när du ler i sömnen när jag kryper intill. Det är hur du kan vakna med ett ryck, se att jag ligger utan täcke, kasta täcket över mig och sen nöjt somna om. Det är när jag säger att jag ska åka och du kysser mig överallt för att jag inte ska gå. Det är när du gör hela mitt hår till ett välplanerat trassel. Det är när jag får rita mönster på din rygg med mitt pekfinger i väntan på en morgonkyss.