Mars var en månad som jag anser bara flöt förbi, nog kollade jag på sveriges bästa nyårsrevy, firade min bror och min mamma men något mer spektakulärt hände inte. Förutom att Gekås i Ullared ringde in mig och berättade att min cv visst hade varit intressant och att jag nu var välkommen på en intervju. Med glädje drämde jag västkustsalladen i fritösen och sa att jag kommer så fort jag får möjlighet.

Sagt och gjort, den 3 april 2012 åkte jag till gekås portar för att invänta en intervju. Jag svarade rakt och ärligt på var jag kunde tänka mig att jobba:

"Varsomhelst utom lek och barnkläder"

"Varför inte där?"

"Äh... jag tycker verkligen inte om barn."

Många gånger under de kommande veckorna trodde jag att jag aldrig skulle få jobbet eftersom jag just gjort klart att jag inte gillar en stor del av gekås kunder. Men det kom att resultera sig på ett annat sätt än jag förväntat mig. Under tiden jag gick och oroade mig för svaret från gekås åkte jag och mamma och en del av hennes kompisar till danmark med tåg över dagen. Då gjorde en krögare klart för oss att man visst måste vara 18 år för att få vara med och leka. Men söta som våra föräldrar är köpte det cider till "sig själva" som vi senare drack upp. De nästföljande veckorna fylldes av jobb och nationella proven, jag gick trots allt i ettan på gymnasiet så jag fick stå ut med alla dess påhitt om vad som ska utföras innan sommarlovet. Någon gång under våren var jag och min mor och kollade på VM-kvalet i herrhandboll i Göteborg. Jag minns tydligt hur makedonien hade hyrt en hel läktarsektion bara till dem, vilket de troligtvis ångrade senare när Sverige körde över dem och alla de andra länderna.