Du går på ett litet moln, du älskar någon som älskar dig tillbaka.
Du ser inte problemet med att han bor över 60 mil från dig.
Du är lyckig.
Sen kommer du hem.
Du hoppas på att dina föräldrar skiljer sig eftersom du inte gillar din pappa mer.
Du får reda på att en av dina bästa vänner nu bor 11 mil från dig.

Hela jävla världen stannar upp och håller andan.
Du tänker tillbaka på hur du bara för några timmar sen var den lyckligaste i världen.
Till slut börjar världen långsamt röra på sig och jorden andas igen.
Din hjärna arbetar lika segt som överkokt spagetti rör på sig.
Dina tankar klibbar ihop sig och vägrar lossna.
Plötsligt vet du inte vad du ska göra.
Då skriver du det här.

Frida Berglund