Regnet från hennes dyblöta hår rann längs luggen, ner mot hakan innan det tog sats mot hennes bröstkorg.
Hon skrattar glatt åt hennes kompis kommentar om ett par fjortisar längs gatan.
Trots det ihålliga ösregnet och den krampaktiga smärtan i hennes knän log hon.
Optimist, självklart.
Andra gången idag. Andra gången i hela hennes liv hon ska få möta den hon älskar mest.
I flera timmar hade dem i regnet letat ferbrilt till ett ställe hon redan en gång varit.
Lokalsinne, inte alls.
Men nu var det alltså på rätt väg, ett övergångsställe kvar.
Glädjen spred sig i magen på henne, fast hon inte skulle få träffa honom fören efter matchen.

"Du är jävligt blöt. Jag är svettig och blöt, men du är blötare!"
Hon skrattade och kramade om honom ännu hårdare.
Pausa där, så ville hon att det skulle vara för alltid. Hennes armar runt hans midja.
Hennes grepp släppte och han tittade på henne med dem där gröna ögonen som hon så många gånger drömt om.
"Ska samlas nu, stanna här, jag kommer snart tillbaka!"
Han gav henne en puss på munnen och drog sig långsamt tillbaka medan han vinkade och log mot henne.

"Nu kommer han." Hennes kompis pekade till höger om henne.
Hjärtat slog volter i bröstkorgen på henne, klart att det var han.
Orden flöt på, kramarna blev fler, kyssar.
Hon beskrev det själv som himmeln trots ösregn och ledproblem.
"Måste gå nu... ska äta, men du får ringa sen... eller jag kanske gör det.... om ni är kvar... vi kanske ses sen..."
Farvälet från förra träffen gör sig påmind, hon minns hur svårt det var.
Kramarna blir inte tillräckligt, inte ens kyssarna.
Han går, lämnar henne att åter igen känna det kalla regnet smattra och benen viker sig av ansträngning.
Fast ändå, det var den näst-bästa dagen i hennes liv.