Denna kvinnans röst. Jag dregglar lite.

Det skriker opersonligt om min blogg just nu. Jag vet jag inte har haft den mest mångsidiga uppdateringen på länge men jag har ingen inspiration.
Så därför vänder jag mig till er: Vad vill ni veta? Vill ni veta hur det går med mina nyårslöften? Vill ni veta vad jag planerar inför i sommar? Vill ni veta vad för stora projekt som präglar mitt liv just nu? Mer outfits och sådant? Vill ni veta vad vi jobbar med inom media på gymnasiet just nu? Det är bara att skriva vad ni vill veta, jag ska nog kunna utforma det till ett par fräcka inlägg. Mer bilder kanske? För- och nackdelar med att inte bo hemma på veckorna? Bara kommentera.

Svensk punk. Nom nom.

Disney, prov och mjukost.

I tre år har jag känt JJ. I tre år. Trodde la jag i alla fall. Enligt honom har vi inte känt varandra i mer än ett år men det vill jag inte riktigt tro på. Hursomhelst beslöt sig pappa för att bli av med mig och betalade en tur och retur resa till Skellefteå (där JJ bor) åt mig. Sagt och gjort, i måndags begav jag mig norrut med ett oerhört försenat SJ nattåg.

Sittplats i 20 timmar. Nej det är inget man suktar efter men med den underbara norrländskan och mängden snö i åtanke så satt jag där med jackan över knäna och körsbärstomater i handen. Den natten skulle jag alltså åka enligt biljetten här ovan: från Göteborg till Umeå. Det gjorde jag inte, tåget stannade nämligen inte i Umeå utav någon outgrundlig anledning så i Vännäs tog jag en extra insatt buss mot Umeå i stället. Notera nu att jag åkte ensam och aldrig i hela mitt liv varit högre upp än Härjedalen, rent geografiskt. Så i Umeå fick jag sedan (tre timmar och en kvart efter beräknad tid) leta upp bussationen. Och där tackar vi Sverige för våran övertydlighet i "områdes-"kartor som sitter uppe här och var. Så jag kom iväg med den däringa bussen ändå, dock inte tolvan.


Vad i helvete är detta? Osthylvar? Jadu, i Ånäset finns nämligen världens största osthyvlar som är sju meter höga och väger ungefär ett ton. (Ånäset ligger förövrigt några mil utanför Skellefte). Det var sånt här jag roade mig med att titta på under tiden jag med brist på mat och sömn försökte hålla mig vaken på bussen.

Vad vi gjorde de följande dagarna tycker jag inte är så relevant, äta, sova, duscha gör ju de flesta.

Hur vet man att man har kommit till norrland? Jo:
* Snövallarna är lika höga som bussarna.
* På dagiset gungar ingen gungor, alla åker längdskidor utanför på en igensnöad åker.
* Du har åkt tåg så länge att det har samlats damm på dina skor.
* Bredvid vägen finns skoterspår och skoterskyltar.

Och alla pratar underbart, såklart.


Jag har inga fler bilder eller ens intressanta händelser. Det enda jag kan säga är att SEB-kunder ska ta ut kontanter innan ni sätter er på tåget utan mat för att åka tåg i sjutton timmar.
Och just det, det var fett värt pengarna.

Vi håller på att avsluta vårat projekt nu. Detta är bloopersarna. Ha så kul!
(Här kan ni som inte känner mig se hur jag beter mig i verkligheten.)

 

I väntan på svenska lektionen.

Rise Against med frugan min i Stockholm eller Norrland med en tre år gammal vän?

För norrländskan är finast.

Upptäckte precis att Lordi är bra skit.

Jag hatar sol men älskar att bli varm.
Jag vill ha snö så det står december på min arm.




För lillasyster är fan bäst.

Varför uppdaterar jag nästan bara 9GAG och weheartit-material här på bloggen numera?
1. Jag går som sagt på cola-avvänjning och har därför ingen ork till något.
2. Jag spenderar den mesta av min fria tid framför datorn med skyrim igång.
3. Jag har fått en hel del att tänka på som jag varken kan/vill lägga ut här helt offentligt.

Och så har jag nyligen upptäckt att folk gillar mina totalt meningslösa facebook-uppdateringar otroligt mycket numera. Som denna ungefär:

Känslan när du tycker en video om norrländsk överlevnad är helt jävla värdelös och det visar sig att din enda norrländska kompis känner killarna i videon.

Yes please. Cause we are vikings.

På hösten i nian satt jag, mamma, pappa och mina två bröder i en jaktstuga i hallands inskogar. Mamma och pappa pratade medan jag drog fram skoldatorn med fullladdat batteri och startade "The Collector".
Så om du nu såhär i efterhand vilken enskild film som är min favoritfilm så kommer jag svara just "The collector". Nog för att Saw är bra men denna filmen är sjukt bra för att vara fristående.

Nicholaus Braun.


Brolle.


Rick Genest.


Emil Bergslid.

Igår bjöd jag min käre mor och hennes pojkvän på vildsvinsfilé och potatisgratäng och strax efter de åkt sin väg kom Mats och Isabelle och hälsade på. Och strax efter de har åkt så kom farmor och hämtade mig för att vi skulle åka till kusinen min och fira moppeålder.

Hur såg jag ut denna fullspäckade dag?


För blött hår är fint.

Orginalet:


Min kopia:



Indesign är fan inte lätt men är hyfsat nöjd ändå. Vet ni? Jag har kontrollen över hemmabion hos pappa hela helgen: LET'S FUCKING DO THIS.

Detta mina vänner, detta är fan magi.

Jadu, jag tänkte att ni kanske ville ha en förklaring till att jag har varit så bitter på senaste tiden?
Here you go: I torsdags påväg till idrotten började min högra fot värka. Men man som man är gick man ändå, var delvis med på idrotten och sen skulle man gå hela vägen tillbaka. Den gjorde fortfarande så fruktansvärt ont så jag haltade något extremt. Och nej, det har inte gått över trots att det var över en vecka sen. Dock har det istället satt sig i vänster foten OCKSÅ. Yay. Det + att jag haft feber två kvällar i rad är anledningen till att jag vart så sjukt bitter på bloggen min.

Men nu får de la bli ändring på det!
Några positiva saker såhär inför helgen?
* Jag ska ha huset för mig själv hela helgen om jag förstod min bror rätt.
* Det är februari, med andra ord är det snart lov.
* Jag börjar komma ikapp med läxor som jag legat lite efter med.
* Mainstreamlåtar kan faktiskt vara bra.
* Jag älskar saw, så efter lite plugg får de fan bli popcorn och saw.

Känslan av att någon är gudomligt snygg och du vet att du inte har en enda chans.

Jag vet att ni har trött på mitt whineande så jag ska försöka hålla det inne i fortsättningen.
Köttköss.



Bilden till diktsamlingen på svenskan.