Tystnad.
Lugn.

Det känns som om det var många år sedan jag låg här i sängen och tittade upp i taket utan att ha i gång musik.
Jag kanske aldrig ens har gjort det.
Men idag har jag brutit mönster.
Jag är inte trött, stressad eller i behov av ljud.

För en gångs skull trivs jag med tystnaden.
Det känns som att alla mina problem har försvunnit och jag är äntligen fri.

Känns faktiskt helt jävla underbart.
Kommer snart kanske ett litet klipp från min novell som är "klar".
Men sen får vi se vad som händer, det är skytteträning, får se om jag kommer dit, pappa har migrän.

Så, be good.