För när man var liten var allt bättre.

Jag minns den tiden då man kunde sova hur länge som helst på helgerna, då när ens största problem var att städa rummet, då man kunde gå till skolan i mjukisbyxor och stövlar, då när ens mamma och pappa fortfarande var gifta och ens bröder fortfarande bodde hemma. Jag minns det som att det var igår. När julklappshögen var brutal och kinder-eggen fortfarande innehöll en överraskning och inte bara en leksak.

Nu när man jobbar varannan helg, aldrig bor hemma, ens föräldrar är skilda och kinder-egg har förlorat sin goda smak så saknar man allt det där. Den där totala ovissheten om vad problem faktiskt är. Nu hinner man inte städa rummet, trots att man vill, man får inte längre några julklappar och ens utseende avgör vem som umgås med en. Nu cirkulerar allt runt eget ansvar och framtiden.


Ibland saknar jag den tiden då jag sprang runt på åkrarna hemma med en pinne som vapen och trodde att jag kunde besegra all ondska. Och tiden då de ropade in eleverna efter rasterna. Idag är en sån dag, som jag saknar att ha det som det var förr.



Men... nu går jag ner och tvättar, sen ska jag städa för annars blir det aldrig gjort. Hörs.

Kommentarer
Postat av: Yasmine

Agree..

2011-10-24 @ 11:48:14
URL: http://yasmine.se

Kommentera inlägget här nu:

Namn:
Ska jag minnas dig?

E-postadress:)

URL/Bloggadress alltså det jag måste kolla för att veta att du är seriös:

Kommentaren skriver du här:

Trackback
RSS 2.0