För mig har kärlek alltid varit en knepig grej.
I början bestod den endast av killen ovan. Han var mitt allt. Men tyvärr var det inte ömesidigt.
Och i lördags bröt jag ihop för första gången framför någon för att jag kände att livet inte ville som jag.
Att jag aldrig får det jag önskar. Att alla bor så inihelvete långt bort osv.

Och ifredags myste jag med en underbar kille framför en film. Helt jävla otroligt vad kärlek är konstigt.