Farfarminnen...

Nu ska jag berätta om ett av de klaraste minnen jag har efter min farfar.
Jag var nog runt 6 år när jag och min bror sov över hos farmor och farfar. Det var en varm sommardag och solen sken starkt så vi beslöt oss för att åka och bada. Vid sjön skulle farfar springa ut och doppa sig. Men han sprang och sprang längre ut i vattnet men verkade inte minsta lilla. Det är oerhört långgrunt. Det är det bästa minnet jag har av farfar. När han går mot solnedgången en bra bit från stranden.

Idag när jag körde hem från Suzrich svängde jag in på den vägen som jag har trott ett tag ledde till den badstranden. Det gjorde den. Jag var vid stranden som jag inte har varit vid på 10 år. Det var minnen. Ska åka dit sen har jag bestämt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här nu:

Namn:
Ska jag minnas dig?

E-postadress:)

URL/Bloggadress alltså det jag måste kolla för att veta att du är seriös:

Kommentaren skriver du här:

Trackback
RSS 2.0