Mitt namn är Frida Berglund, mer känd som Fried-ass Belund. Jag bor mitt ute i skogen med min pappa och ibland min ena bror. Vi har två katter, en hund och en vandrande behållare av sprit, hehe, min häst heter nämligen Bacardi. Vi bor på en numera hyffsat öde gård som största del används som maskinstation.

"Lite" mer om mig då: Jag är yngst i familjen som tidigare bestod av fem familjemedlemmar men numera är splittrad. Jag går i nian på en sleten grundskola precis bredvid skandinaviens största varuhus, Ge-kås. På fritiden leker jag med min kamera, min gitarr och socialar mig på alla världens hemsidor. I framtiden önskar jag att jag jobbar med att göra film om det så betyder att vara skådespelare eller att hålla i filmkameran, I don't care. Angående mitt framtida drömjobb så har jag nyss sökt in till Estetik och Media på LBS i Varberg och hoppas med hela mitt hjärta att jag kommer in.

Min personlighet är fukked up, jag är glad och övertrevlig när jag träffar folk mycket men när jag blir ensam sjunker jag ner i något speciellt depp-tillstånd... mysko det där. Folk ser nog mig som hyfsat konstig och random, eftersom man aldrig ska säga en dum idé i närheten av mig, då gör jag bara det. Som t.ex. när jag fastnade med tungan på lyktstolpen. Människor som inte känner mig så väl ser mig som artig och trevlig, vad jag har hört i alla fall...

Jag har ingen bekräftad sjukdom men känner av när jag har tagit i rosor eftersom mina händer svullnar upp, jag får blåmärken väldigt extremt lätt och tål inte värme. Jovisst gillar jag solen och sånt men jag får utslag och det börjar klia överallt när jag blir för varm.

En av mina stora passioner är Coca-Cola. Helt klart min drog och det bästa med livet, enligt mig, förstås. Annars sitter inte lite dillchips och en och en annan chokladbit helt fel heller. Jag älskar tv-serier såsom House och How I met your mother eftersom dem är logiskt utformade och har en grundtanke. Filmer som handlar om kärlek eller liknande tycker jag bara är allmänt drygt. Skräck och Action skarre va.

Musiken är en stor del av mitt liv, spotifyn är det första jag startar på morgonen och det sista jag stänger av på kvällen. I bussen råder det ingen tvekan om vem som sitter med hörlurar med diverse metal i, det är jag. Jag klär mig också till stor del med inspiration av emo/scene/hardcore eller punken. Byta hårfrisyr har också blivit något jag har fastnat för då jag som 9åring färgade håret första gången. Nu har jag slutat räkna men jag vet att den enda färgen jag inte har haft på håret är guldigt och silvrigt och därav är det några av mina mål här i livet.

Något jag har glömt...? Just det, jag har en tatuering som fyller 3 år i Maj detta året.

Puh. Nu ska jag sova.