"Man vet aldrig vad som försigår bakom en stängd dörr."

Nu var det sagt.
Jag vill inte vara en jävla slagkudde bara för att mina föräldrar inte förstår varandra.
Varje dag är det likadant, båda har något skit att säga om varandra.
Men jag har fan tröttnat.
I bilen när pappa började snacka skit sa jag ifrån.
"Det är ju för fan inte bara ni som har jobbigt? Det är jobbigast för mig som får ta all jävla skit!"
Sen sas det inte mer på hela bilfärden.
Dom får sluta vara så jävla själviska.
Mamma:
"Jag är inte självisk! Jag lagar mat, städar och tvättar!"
Fysiskt är du väldigt osjälvisk. Men där tar det stop.
Pappa:
"Kom och säg att jag är självisk! Vem har betalt din skyttejacka och din gitarr?!"
Samma sak, du är osjälvisk fysiskt, men mentalt dimpar dina poäng enormt.

Ni säger att ni inte förstår varandra, det är ett mysterium.
För ni är så jävla lika så det finns inte.

Är man den enda hemma med dom, får man tydligen ta all skit.

Jag är klyven.
Ena delen av mig vill flytta hemifrån.
Och andra vill aldrig lämna den bästa klassen, någonsin.

Verkar vi vara en lycklig familj på utsidan? Screw utsidan.
------------------------------------
Jag får ta det med tidens gång.
Nu har jag i alla fall skjutit och det gick bra, ligger på mitt personbästa men över det kommer jag aldrig.
Ska bara byta om sen tar man in hästen innan de sista uppgifterna i svenska utförs.

Vi hörs i morgon... eller nått.

Kommentarer
Postat av: Yasmine

Fan vad jobbigt... Du vet vart jag är om du vill snacka<3

2010-01-26 @ 15:33:45
URL: http://yasmine.se

Kommentera inlägget här nu:

Namn:
Ska jag minnas dig?

E-postadress:)

URL/Bloggadress alltså det jag måste kolla för att veta att du är seriös:

Kommentaren skriver du här:

Trackback
RSS 2.0